Jag kunde tyvärr inte undvika att
höras talas om hur flyget ska använda frityrolja som en del av sitt
bränsle i framtiden. Upp till fyrtio procent får man veta. Detta
låter ju bra i de flestas öron. Hållbart och så. Sparar miljön
osv. Ända tills man börjar tänka vill säga.
Jag har skrivit om flygets
bränsleförbrukning flera gånger förut. Jag kom fram till att
större flygplan ”drar” cirka 35 liter per passagerare och timma
vid planflykt på 10000 meters höjd. Det vill säga att en jumbojet
drar cirka 17500 liter per timme i planflykt. Dock betydligt mer
under starten. 200000 liter här ifrån och till Thailand lätt.
Mindre plan drar mer, per passagerare räknat, beroende på att de
har mer egenvikt i förhållande till sin lastkapacitet.
Hur var det då med frityrolja? Ja,
enligt artikeln som alla de tillväxtfrämjande blaskorna tar upp med
stora bokstäver:
..så ska Kina kunna framställa 240000
liter frityrolja. Det vill säga vad en jumbojet förbrukar på en
enkel flygresa Arlanda till Thailand!!! Kina tror sig dock kunna
framställa 1,8 miljarder liter frityrolja. Om vi fortsätter räkna
och håller oss till enbart de 1300 jumbojetplan som finns så,
förbrukar enbart dessa plan 22,75 miljoner liter per timma. Det vill
säga att världens jumbojetflotta kan hålla sig i luften i cirka 80
timmar på den frityrolja Kina tror sig om att kunna tillverka. Då
ska man även tänka på hur mycket dieselolja som går åt vid
frityroljas produktion.
Frityroljan räddar med andra ord inte
på minsta sätt det flyg vi tar för givet. Detta är däremot
ekonomernas sätt att räkna och politikernas sätt att sprida sina
fantasier. Bara vi kan hålla igång tillväxten (skuldsättningen)
så har vi råd att utveckla de metoder som ska rädda miljön,
koldioxidutsläpp, försurning, utfiskning, mm. Men det är inte
tillväxtfrämjande att rädda någon miljö. Det går inte att
skuldsätta en fisk!