Leta i den här bloggen

fredag 7 september 2012

EROI

Matthew O´Brien och Jim Rickards grälade med varandra över huruvida USA i framtiden ska återgå till en guldstandard:

http://jimrickards.blogspot.se/2012/09/should-united-states-return-to-gold.html

Vem Matt O´Brien är vet jag knappt, bryr mig inte ens, men vem Jim Rickards är vet jag. Han har i sin bok, ”Currency wars” varnat för den kommande finanskraschen sedan bortåt femton år och han har förespråkat en guldstandard minst lika länge. Jag tänker inte kommentera någon guldstandard då jag inte tror att detta vårt konsumtionssamhälle kommer att få någon långvarig fortsättning. Att guld betraktats som ett värde, trots sin oanvändbarhet, beror på att det sedan flera tusen år förknippas med sin bevarande förmåga i och med sin oförstörbarthet. Vår framtida värld kommer dock att bli lokal vilket också förutsätter lokala bytessystem av en helt annan typ än något av dagens förslavningssystem. Detta vare sig om de består av guld eller inte. Det går inte att äta guld. Men i en svår situation, kanske man under en tid, kan byta guld mot något att äta.

Men det är inte heller valutasystem jag ska ta upp, utan ekonomernas tro på den för evigt ökande resursen. Det är intressant att höra Jim säga: ”Nu tar vi smällen, rätt om det gör ont och sedan växer vi igen”. USA ska alltså, enligt honom, införa en ny världsvaluta som är guldbaserad. Detta säger allt om hans liksom nästan alla ekonomers syn på framtiden. Något annat än en för evigt växande resursbas finns inte ens i deras fantasi. Resurser och energi är inget problem, bara pengarna. Får vi bara in guld i pengasystemet så ordnar sig allt. Wall Street,s spekulationsindustri ska fortsätta göra sina exploateringsdrivande investeringar i en för dem outtömlig värld. Detta är väl konstigt, att vad som ska förefalla vara ”kloka” människor inte kan se sakers samband. Att det fordras energi med ett visst nettoöverskott förstås inte. Inte hellre att den förbrukas i en exponentiellt ökande mängd.

Charlie Hall beskriver i sin bok, ”Energy and the Wealth of Nations” detta på ett oemotsägligt sätt, men som jag omöjligen här på några kort rader kan återge. Men lite kortfattat kan man översätta hans förkortning, EROI, Energy Return on Energy Invested, med att, den energi som utvinns måste även kunna driva det samhälle som gjort dess utvinning möjlig. Detta innefattar då hela samhällets struktur, från bostäder (arbetare), utbildningsväsende (ingenjörer), matproducenter (bönder), chaufförer (lastbilstillverkare), och så vidare i hela kedjan av det samhälle vi har byggt upp. För varje gång förhållandet i EROI minskas måste något led i vårt nuvarande samhälle tas bort.

För närvarande ger oljeutvinningen ett genomsnittligt energiöverskott på cirka 30:1. Men den energi som i framtiden finns kvar för att driva samhället, när den lättillgängliga oljan börjar minska, så som skifferolja, tjärsand har bara ett EROI-förhållandet på cirka 3:1 och majsbaserad etanol bara cirka 1:1, i bästa fall.

Tjärsand, skifferolja och bioetanol är den energi som enligt Oromey i framtiden ska göra USA till en nettoexportör av olja. Jag tror den katt vi inte har skulle kunnat räkna ut tingens samband bättre.

torsdag 6 september 2012

Corny har fattat nada

Jag brukar inte ge mig på folk, men ska göra ett undantag för den högfärdige Corny,s skull. 

Corny gjorde en klurig utsvävning om penningmängden häromdagen. Stora kurvor, formler, SCB, M0, M1, M3 och stora utläggningar, mycket text som bevisar att han inte vet ett skit. När ett hus säljs försvinner inte pengar. PENGAR SKAPAS SÅ! I alla fall det vi kallar pengar i detta samhället. Pengar som sedan investeras i någon pensionsfond, aktier, vadsomhelstfördjävlaskit för att ge avkastning, växa. Pengarna försvinner inte i och med att ett hus säljs. Där emot låses det vi kallar pengar, i det som ovan kallas ”vadsomhelstfördjävlaskit”. Detta är likviditetsfällan. Pengar som investeras i något så kallat investeringsobjekt styrt av bankmaffian. INTE i ett hus eller i guld eller i en bondgård eller i en getabock. Den enda gång pengar "försvinner" är när de investeras i någon av bankmaffians så kallade produkter, skulder amorteras eller skrives av.

Läs gärna själva vad pengasystemshaveristen och snorvalpen Corny dillar om:


Jag säger som Lincoln: Han har fortfarande inte fattat ett djävla skit!

onsdag 5 september 2012

Byxorna bak och fram?

Nu går skam på torra land. I dagens nummer av Dagens Idioti står det att läsa att Saudiarabien, världens historiskt största producent av olja, ska börja importera olja inom 20 år!!! Påstått av ingen mindre Citigroup!!! Varifrån ska den oljan komma, om man får fråga? Månen kanske? Den är säkerligen gjord av olja, eller om det nu var ost. Men ost går säkert att omvandla till olja. Men då går det ju åt energi.Hur man än vänder sig så har man tagit byxorna bak och fram, kanske till och med syndarna inser snart?

http://www.di.se/artiklar/2012/9/5/snart-maste-saudiarabien-importera-olja/

tisdag 4 september 2012

Ljuset i tunneln....nja inte än

Ni ska veta en sak goda läsare, om än frivilliga, att i vår så kallade ekonomi kan allt material återvinnas och cirkulera åter och åter igen. Metaller, plast, fosfor, vatten, kväve, you name it.... men inte energi. Energi kan bara användas en gång i en given process sedan övergår den till värme och förskingras i biosfären och vidare ut i universum. Termodynamikens andra lag, punkt slut. Ej diskutabelt. Maten ni åt till frukost kan inte ätas igen. Den är på väg att förbrännas och ni måste gå till affären och köpa ny mat. Bensinen som tog er till jobbet kan inte stoppas in i tanken igen, ni måste åka och tanka igen när tanken är tom. Tiden går inte att vrida tillbaka. Det ni upplevde igår går inte att uppleva åter igen.

Ändå handlas den olja,kol, gas som utgör basen för vårt samhälles energiförsörjning såsom vilken råvara som helst. Vi gräver, pumpar, tömmer fram åttiofem procent av den energi som driver vårt samhälle. De flesta av oss tänker inte ens tanken på varifrån denna energi kommer. Inte ens de valbara i vårt samhälle.

Men det finns de som tänker och har tänkt. Ni ska inte tro att dagens så kallade finanskris har uppstått av en slump. Den är tvärt om noga inplanerad. För att det skulle uppkomma en finanskris i ett system byggt av exponentiellt växande skulder vet de som styr denna vår värld mycket väl. De vet även att det som driver denna värld är tillgången till dess ändliga resurser.

Vi är nu nästan sju miljarder på vårt lilla klot. Alla vill ut och surfa på internet, köra bil, titta på teve, äga ett hus, spela golf, bara ha en möjlighet att äta sig mätt i värsta fall. Detta med all rätt. Varför skulle inte en Etiopier lika väl som en Svensk få denna förmån. Vi är alla födda någonstans, utan att någon enda av oss har fått välja var. Vissa har fötts under en materiellt rik himmel, vissa inte.

Men nu kommer den tid då de redan besuttna ska försöka ta den fullständigt enväldiga makten. Diktatur ska återinföras efter ett par hundra år av chimär demokrati. Vi har ju fått välja, så säg inget annat. Att de valbara bara bestått av två sidor av samma mynt står inte på röstkupongen. Att de valbara inte haft en aning om vad de gett sig in på är en annan. Men krisen kommer att innebära att vi kommer att pådyvlas en samlingsregering, får vi snart höra.

Sedan får vi snart veta att pensionerna måste minskas, eller skjutas fram till efter den av statistiska centralbyrån beräknade genomsnittliga livstiden. Sjukvården måste begränsas, skolor måste stängas, kommunal service måste begränsas, snöröjning måste upphöra. Ja alla kostnader i vårt gemensamma samhälle måste minskas eller upphöra, får vi snart veta. Vi har nämligen inga pengar.

Ska man skratta eller gråta? Man kunde ha önskat, att istället för att bli kallad för domedagsprofet, ha blivit kallad för varningsklocka. Men tyvärr syns inget ljus i tunneln.

lördag 1 september 2012

Energy and the Wealth of Nations

Jag har läst ut Charles A S Hall,s och Kent A Klintgaard,s bok ”Energy and the Wealth of Nations”. Vad ska jag då säga. Den går till botten och avfärdar alla ekonomers och politikers orimliga vision om evig tillväxt på en ändlig planet. Den orimligförklarar det sinnessjuka prat de vräker ur sig varje gång de öppnar sina stora trutar och den gör det med diagram, mattematiska formler och det sunda förnuft som var och en av oss vanliga människor har begåvats med.

För mig, som studerat snart sagt varje aspekt av vår ekonomi allra sjukaste sidor, är det dock inget nytt som skrivs, utan bara en bekräftelse på det jag redan läst eller hört från flera andra håll. Dennis Meadows, Albert Bartlett, Colin Campbell, Richard Heinberg, Michael Hudson, Jim Richards, Edward Griffin, Howard Odum med många flera. Det som skiljer ut Charlie Hall är väl då att han tar ett samlat greppet om både naturens begränsningar och vår ekonomis orimliga krav på en ständigt ökande exponentiell tillväxt.

Kort sagt den bästa faktabok jag någonsin läst. Det känns bra att ha läst en bok som tar udden av de orimliga påståenden man bemöts med vid de flesta diskussioner om att oljan skulle nybilda i samma takt vi förbrukar den. Att nya resurser frigörs när de gamla förbrukas osv, osv, med flera orimliga påståenden. Han avslutar med en optimistisk framtidssyn och beskriver sin egen energifattiga barndom som lycklig, full av gemenskap och mer kravfri än i dagens värld. I detta kan jag inte annat än hålla med.

Jag är väl lika ungefär lika gammal som Charlie Hall och kan inte minnas annat än att jag också hade en lycklig, om än en materiellt mycket fattigare barndom, än vad dagens ungar har. Däremot var det en annan gemenskap, alla kände alla. Alla hjälptes vid behov åt, trots att skuldsättning redan då var mantrat i vårt penningssystem. Idag innebär gemenskap att sitta framför teven och idka lyssnandets ensidiga konversation med någon programledare. Det är därför inte svårt att dela hans syn i att vi måste ställa om till ett samhälle där inte pengar och egoism är det allenarådande fokuset i varje människas liv.