Leta i den här bloggen

lördag 8 april 2017

Som att läsa tidningen för en gris

Jag har skrivit om alltings orimlighet på denna blogg i ett antal år nu. Själv kunde jag inte ens ana att något var fel på det system som styr vår kurs förrän när Reinfeldt höll ett tal i valrörelsen 2007. Talet innehöll ordet tillväxt 31 gånger. Bara han fick makten så skulle han minsann och så vidare med den vanliga politikerjargongen.

Visst visste jag redan på åttiotalet att oljan var en ändlig resurs, men jag trodde på nya tekniklösningar, fusionskraft, solfångare, vindkraft, elbilar. Det hade redan kommit kärnkraft, Frankrike och Sovjet hade startat var sin bridreaktor, så visst framtiden såg inte omöjlig ut, även utan olja. Men efter Reinfeldts tal tänkte jag, va fan pratar stollen om? Måste vi verkligen ha evig tillväxt? Det är ju fullkomligt uppåt väggarna. En gris borde kunna inse att evig tillväxt är en omöjlighet.

Men grisar är inte tillfrågade, så vad de inser vet vi inte, eftersom de kan inte prata. Men de myndigförklarade väljarna är tillfrågade och de kan prata och pratar gör de även i allsköns media. Ingen i denna vår allmänna media ifrågasätter logiken i den eviga tillväxten. Inte hellre väljarna eftersom de fortfarande går och röstar. Lockade av framtida lönelyft röstar av egoistiska skäl på den pratkvarn som lovar det egna intresset mest.

Jag har lyssnat på och läst många böcker, skrivna av självsäkra, påstått kunniga ekonomer. Visst vet många av dem mycket mer än jag om vårt penningsystems minsta kringelkrokar, men INGEN av dem pratar om resurser, eller någon kommande resursbrist. Desto högre utbildade de är desto mer tycks de tro på att pengar är resursen och inte tvärt om. Bara det finns pengar så kan vi alltid borra eller gräva lite djupare. De inser inte att utvinningen inte får kosta mer än att utvinnarna har råd att använda det utvunna.

Att prata om detta upplevs oftast som att prata inför en samling grisar. Svaret man får är, nöff.

Inga kommentarer: