Termodynamiken-en vetenskaplig revolution

Vi fortsätter med Staffan Delins förklaringar av det som sätter gränser för det skuldbaserade samhällets expansion, termodynamikens andra lag.

                      Termodynamik-en vetenskaplig revolution

Kunskapen om det samband som finns mellan energi, rörelsen hos materians minsta byggstenar och uppbyggandet av resurser ur oordnade atomer, har inte alltid funnits. Det var inte förrän 1804 som Dalton upptäckte atomerna och först på 1840-talet formulerades termodynamikens lagar, som beskriver sambandet mellan energi, temperatur och rörelserna hos materians minsta beståndsdelar. Det säger sig självt att dessa kunskaper fick stor betydelse. De kom att revolutionera naturvetenskaperna, allt från fysiken till biologin, och de är som bäst i färd med att revolutionera även ekonomin och de politiska ideologierna. Det beror på den klarhet de skapar kring begrepp som produktion, konsumtion och teknisk effektivitet.

                                   Ekonomi-alkemi

Under 1700-talet framträdde ”nationalekonomins fader”, Adam Smith. Han formulerade sina ekonomiska teorier utifrån dåtidens kunskaper om materian. För honom och hans samtid var det fortfarande Aristoteles läror som gällde. Man trodde att all materia var uppbyggd av ”de fyra elementen” jord, luft, vatten och eld. Man trodde att materian kunde förädlas genom att de fyra elementen blandades i de ”rätta proportionerna” med varandra, men framför allt ansåg man att det var elden som hade en renande och förädlande inverkan. Malm, som för den tidens människor var ”jord”, kunde bevisligen förädlas till metall genom att behandlas med eld. Till och med järn, som var en förädlingsprodukt av ”jord” för den tidens människor, kunde förädlas till stål genom att ytterligare behandlas med ytterligare eld. Uppfattningen att det rörde sig om ”förädling” stöddes av att stålet har många egenskaper som är överlägsna järnets.

Metallen guld ansågs vara det ädlaste av ämnen, och ett av kemins viktigaste mål, på den tiden, var att framställa guld ur andra ämnen. Det är därför knappast förvånande att Adam Smith, i enlighet med en 2000-årig tradition, trodde att det var möjligt att förädla material med eld.

Men dagens ekonomer verkar ha samma uppfattning även om det som Aristoteles och hans efterföljare kallade eld har bytts ut mot energi. Vad är det annars som får ekonomer att tala om att industrin kan förädla råvaror med hjälp av energi? Vad är det annars som får samhällets makthavare att satsa på kärnkraften, om de inte tror att det går att förädla råvaror med hjälp av den?

                              Produktionsbegreppet

De samband mellan energin och beteendet hos materians minsta beståndsdelar som klarlades under förra seklet avslöjar brutalt de ekonomiska teorierna som vidskepelse. Likaså avslöjas falskheten i några av ekonomins grundläggande begrepp. Inom ekonomin anser man t ex fisk produceras genom att fiskas upp ur vattnet, men tänker man efter förstår man att fisk inte kan produceras eller alstras genom att fiskas upp. Den produceras genom att atomer från omgivningen kombineras med varandra till fisk. På samma sätt förhåller det sig med olja. Olja produceras inte genom att man borrar hål i jorden och pumpar upp olja. Olja produceras genom att atomer från omgivningen kombineras ihop till olja. Trä produceras inte heller genom att man fäller skog. Det produceras genom att atomer från omgivningen, i detta speciella fall koldioxidmolekyler och vattenmolekyler, kombineras med varandra till cellulosa och trä.

Att fiska upp fisk, att borr hål i jorden och hämta upp olja och fälla träd i skogen ställer resurser till förfogande för konsumtion eller förbrukning, men produktion borde det inte kallas. Produktion innebär alstring eller uppbyggande. Ett annat dubiöst begrepp som ekonomer och politiker använder är ”förädling”. Vad menas med det? Förädlas fisken för att man dödar den och lägger den i en plåtburk? Förädlas trädet i och med att man sågar upp en trädstam till plankor eller kokar sönder den till pappersmassa?

Är det inte i själva verket det första steget mot upplösning och sönderfall vi bevittnar? Slutar inte fisken som avskräde? Vad händer med plankorna från trädstammen? Kommer de inte förr eller senare att ruttna eller brännas upp och förvandlas till avfall de också? Ovanstående exempel visar på några av de svagheter som vidlåder dagens politiska ideologier och de ekonomiska teorier de bygger på. Det är viktigt att så fort som möjligt klarlägga förutsättningarna för människors liv och verksamhet på jorden och skapa nya ekonomiska teorier som står i överensstämmelse med naturlagarna.

Fortsättning kommer med ”Exempel på användning av informationsmåttet”.