Jag fortsätter idag med nästa kapitel
ur boken den bok som lästs av alltför för få: ”Ekologisk
Ekonomi”
Ekonomisk frihet och livskvalitet
Vad skulle
hända med överskottet om vi hade ett samhälle där ekonomin
grundade sig på ekologiska principer? Naturligtvis får vi även där
ett prisfall, men skillnaden är att prisfallet då blir lönsamt.
Överskottet gör ju att vi kan arbeta mindre och i stället använda
mer tid till att tillgodose andra behov. Vi får då inte kriser
beroende på arbetslöshet och varuöverskott. Tvärtom blir det
möjligt för oss att närma oss ekonomisk frihet på alla de områden
där priserna faller, och det är ju dit vi vill komma.
Men vi måste
på nytt lära oss förstå vilka verkliga värden som styr våra
livsvillkor. Ska vi lösa krisen måste vi använda vår fantasi och
gå tillbaka till realvärden, och dessa värden finns överallt i
naturen. Vill vi använda dem rätt måste vi tänka över vår egen
livssituation, var och hur vi bor och lever, och kanske få samhällen
som är bättre att leva i.
Hur har vi
hittills gjort? Vi har gjort precis som alla andra djur. Vi har
samlats där den största mängden av det vi värdesätter finns.
Paradoxalt nog har vi med penningekonomins hjälp nu kommit dithän
att vi värdesätter knapphet och brist högst, dvs vi värdesätter
allt i pengar. Där den största bristen i reala värden finns,
skapas också de största penningmängderna, och därför samlas vi i
tätorter. Men i tätorterna finns inga naturliga ekosystem som ger
överskott på livsnödvändiga varor. Där måste allt köpas för
pengar.
Nu är vi på
väg att förstöra allt som något verkligt värde. När vi nått
dit, har vi också lyckats få den totala bristen, den totala
rikedomen. Men finns det då någon kvar som kan ha glädje av den?
Vägen kommer att vara kantad av ekokatastrofer och krig. För att
vända utvecklingen måste vi ge det samhälle en chans som bygger på
insikten att det är ömsesidiga tjänster som ger högre
livskvalitet, ökad välfärd och från fruktan och nöd, och att det
goda samhället är en gemenskap där vi inte tjänar på varandra
och ständigt jagar efter mera pengar. Vi måste lära oss att se
samhället på detta sätt,och vi kommer att göra det av kärlek
till livet och våra barn.
Jaha, kommer det stora flertalet av den röstberättigade delen av
befolkningen att vakna innan det är för sent? Kommer de att lyssna
på sådana lika mig, ett miffos prat? Kommer de att sätta sig in i
hur vårt samhälle fungerar och ställa krav på dess snara
omorganisation? Kommer de att genomskåda att våra pengar i själva
verket är skulder? Hur många planeringsmöten måste de ha för att
genomskåda hur våra så kallade pengar transporterar deras dagliga
slit till det fåtal som har råd att investera sina pengar?
Många svåra frågor och i morgon blir det ännu värre för
återkommer jag med ett inlägg från samma bok, men denna gång om
den energiproblematik vi står inför. Den största frågan av alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar