Leta i den här bloggen

lördag 31 december 2016

Gott Nytt År

Så har då ännu ett varv i industrisamhällets dödsdans fullbordats. Mot all förmodan måste jag tillägga. Tänka att vi människor som har så otroligt många färdigheter och kan skapa så många otroligt komplicerade ting, ska låta oss styras av något så simpelt som girighet, avund, egoism, hat, svartsjuka. Vi borde kunna bättre. Nu börjar emellertid ett nytt varv kring den stjärna, utan vars existens vår tillvaro vore omöjlig. Vi får väl se vad denna cirkel slutar med. Inte för att jag tror på någon bättring. 

Om den mänskliga saga ska sluta lyckligt skulle vi behöva ledare lika Vladimir Putin efter ha lyckats utmanövrerat penningmaffian i spelet om den sista oljan. Vi skulle behöva många fler lika honom.

Den av världens stora poeter, Leonard Cohen, som jag beundrat i åratal, dog tyvärr före han hann få sitt rättmätiga litteraturpris. Han var lite för samhällskritisk för att komma i fråga, men låt mig avsluta med en länk till den sång som mest beskriver vår framtid:

https://www.youtube.com/watch?v=D97OxHZzBeQ

Gott Nytt År Alla!

torsdag 29 december 2016

I det stora spelet

Det är inte ofta man kan få läsa Grant Williams välunderbyggda artiklar, men ibland så händer mirakel:

http://www.zerohedge.com/news/2016-12-27/things-make-you-go-hmm-death-petrodollar-and-what-comes-after

Det är inte att undra på att Saudierna har fått problem med finanserna. Det är inte att undra på att USA vill ha bort Putin. Det är inte undra på att USA inför sanktioner mot Ryssland. Petrodollarns står inför sin sista strid, vilket Grant Williams visar.

Kissinger ska tydligen träffa Putin snart. Man kan undra vad han vill? Snälle lille Putin, kan du inte hjälpa oss behålla vår makt? De där kineserna är inget att lita på, det är bättre att du vänder dig till oss. Hur djävla dumma tror de ryssarna är?

I övrigt kommer väl snart rapporterna om hur vi även detta snart utgångna år lyckats öka vår BNP, mätt i pengar alltså. Penningmängden på den rikaste delen av befolkningens konton ökade alldeles säkert. Att den så kallade medelklassen blev  fattigare rapporteras inte och de har ju förresten besparingarna i fonder, hus och lägenheter, så vad kan drabba dem?

Men fattigdomen sprider sig genom vår kultur, eftersom ännu mer oersättliga naturresurser har hamnat på våra så kallade miljövänliga soptippar. Transporterade dit av miljöklassade bilar, drivna av miljövänliga, men ändock fossila drivmedel och räntans krav på tillväxt vågar inte ens centralbankscheferna prata om.

Men snart får vi höra etablissemanget så och lovorda sig själva om det gångna året. Muppen Obamas tal om tillväxt kommer att ersättas av muppen Trump,s tal om tillväxt. Här hemma kommer muppen Reinfeldts tal om tillväxt att ersatts av muppen Lövéns tal om tillväxt. Olika partier, men samma tomma prat. Hur kan detta vara? Men kanske både muppen USA och muppen Sverige måste se sig om efter en ny hand att hålla i? Frågan är var att finna en sådan?

Vad ska framtida generationer tänka om oss, om det finns någon framtid, vill säga?


söndag 18 december 2016

Tjärsand

Med tanke på de inlägg om vår kära olja jag gjort de senaste dagarna så hittade jag en artikel av Kurt Kobb om en tänkbar anledningen till att Saudiarabien vägrade dra ned på sin utvinning häromåret. Denna vägran resulterade i att världsmarknadspriset på på råolja sjönk som en sten. Från över hundra dollar per fat till lite över trettio och raffinaderiernas begränsade lager är nu överfulla med svarta guldet. Kina har tydligen lagrat upp med över två års konsumtion på uttjänta tankfartyg och i bergrum.


Denna artikel ledde då till denna skrift om en ny patenterad teknik för utvinning av olja i tjärsand:


Vilket i sin tur ledde till patentinnehavaren:


Jaha, vad ska man då tro om detta. Det finns oerhörda mängder tjärsand i främst Venezuela och Kanada. Den nuvarande utvinningen är mycket smutsig och påverkar miljön i utvinningsområdet mycket starkt. Det går åt mycket energi i den nuvarande utvinningsprocessen. Detta för att dels värma marken där oljan finns och i själv raffineringen av tjärsanden. Ett fat av fem, cirka.

Den nya tekniken påstås vara mycket effektivare, göra av med mindre energi och rena sanden till nittionio procent från oljan. Sanden kan sedan antingen säljas eller läggas tillbaka i schaktet igen. Det hela låter ju lysande. Eller hur?

Men kan det vara sant då, eller är detta bara något som någon piraya liknande Sid Fernwilter kommit på? Tja, det lär ju inte vara lättare att utvinna tjäsanden nu. Det lär gå lika mycket energi för att värma den. I alla fall efter vad jag kan förstå. Det är väl dessutom skumt att man inte får se den revolutionerande processen mer i detalj, den påstås ju vara patenterad?

Om denna teknik nu är så bra, vad gör då USA vid Persiska Viken? De kan ju skrota sina militärbaser. Varför matar de ISIS och linande organissationer med vapen och förnödenheter? Varför bombar de Ryska fältsjukhus, nödhjälpstransporter, tvingar både sina egen och Västeuropas lydmedia att skriva fejkade artiklar om Ryssland, osv, osv.... Och om nu detta skulle vara början på en oljeutvinnings-revolution varför köper inte Saudierna aktier själva i företaget? Nån djävla krona har de väl kvar? Eller?


Jag tycker hela MCW Energy Group luktar piraya lång väg.

lördag 17 december 2016

Skifferoljerevolutionen

När vi ändå är igång och pratar orimligheter så kan vi lika gärna såga skifferoljerevolutionen också. SRSrocco Report skriver här om Chesapeake,s obefintliga ekonomi och hur de lever vidare genom att sälja mer och mer aktier till oinvigda blåögda idioter. Det föds en ny varje minut, så den vara är det ingen brist på.

https://srsroccoreport.com/u-s-shale-gas-industry-countdown-to-disaster/

USA är världens i särklass största oljekonsument. De gör av cirka 25 procent av världens olja, men de utvinner bara 5 procent på egen mark.

Saudi Arabia Peak Oil?

Har Saudiarabiens olja peakat? Frågan är helt klart berättigad eftersom alla oljeutvinnare förr eller senare kommer att få erfara att bara hälften av fyndigheten är kvar och därmed är återstoden svårare och dyrare att utvinna. Vidare betyder det att det inte går att ställa ut krediter längre, alltså det definitiva slutet för vårt penningsystem.

Men åter till frågan, har Saudiarabiens oljefält peakat? Om så är fallet skulle det bekräfta Colin Campbells påstående att världens oljeutvinning peakade redan runt 2005. Det skulle även förklara Saudiernas helt omotiverade och i mutmedia nedtystade anfall på Yemen och dess medverkan i det USA-ledda anfallet på Syrien. Om saudierna vill kalla sig världens största oljeproducent, måste de ju framöver sno sina grannarnas olja. Även Syrien har ju lite olja, som för en tid höll ISIS vid liv.

(Producent är ju fel ord om någon som bara utvinner en i jordskorpan lagrad råvara. Den som producerat oljan är ju naturens insamling av solenergi och lagrad under miljoner år.)

Jag hittade ett par artiklar av Phil Butler:


https://sputniknews.com/politics/201604061037584835-saudi-arabia-yemen-gas-oil/

lördag 10 december 2016

Dum dummare dummast



I dag blir vi, det svenska folket, via den av USA mutade redaktionen på Sveriges Television AB, informerade om att Ryssland låg bakom att Donald Trump vann valet i USA. Dessa uppgifter kommer från den givetvis alltid sanningssägande spionorganisationen, CIA, som i en för alla hemlig rapport, utom för den likaledes alltid sanningssägande Washington post.

Svt text:

 CIA: Ryssland hjälpte Trump att vinna
                                        
  Ryssland la sig i presidentvalet i USA
  och främjade Donald Trumps chanser att
  bli president. Det framkommer i en ny
  hemlig rapport från CIA, enligt      
  tidningen Washington Post.           
                                       
  Personer nära den ryska regeringen ska
  ha kommit över tusentals interna mejl
  inifrån Demokraterna, bland annat från
  Hillary Clintons kampanjledare John  
  Podesta. Mejlen ska man sedan ha läckt
  till Wikileaks, som publicerade dem, 
  för att minska Hillary Clintons chans.
                                        
  Samtidigt har president Barack Obama 
  beordrat en full genomgång av alla   
  cyberattacker under valrörelsen. 


Ovanstående visar på penningmaffians anseende om hur dumma de tycker att vi, deras slavar, är. Men det hela är så genomskinligt att man tror att nyheten kommer från någon liknande Mosebacke Monarki. Ryssland buntas ihop med Wikileaks och ska ställas till ansvar för att Trump kommit till makten.

Om man blundar för den totala orimligheten i att Ryssland vare sig velat eller kunnat välja mellan pest och kolera, vad i så fall skulle Ryssland ha tjänat på detta? Jag tror Trump är andra sidan av samma mynt som Hillary.

Om vi å andra sidan förutsätter att Ryssland skulle kommit över mailen och dessa mail vore så oskyldiga, så skulle det väl inte varit något problem att de avslöjats? I stället visar ju mailen hur Clintons på alla tänkbara vis fuskat och mutat sig fram genom de nivåer och organisationer som styr det så kallade demokratiska Amerikanska presidentvalet. 


fredag 9 december 2016

Exergiakademin

Jag ska inte vara långrandig, det är ju fredagskväll i vår bekväma värld. Mätta och belåtna sitt vi och jäser framför teven. Kanske vi lyssnar lite strött på de manipulerade nyheter vi matas med via mutmedias nyhetsredaktioner. Visst det är krig och jordbävningar lite överallt, men vem orkar bry sig? 

Men det var inte det jag tänkte ta upp, utan något helt annat nämligen exergi. Jag har, som en av alltför få, läst de flesta av Staffan Delins böcker. Staffan har en förmåga att både uttrycka och få det, för de flesta komplicerade, men egentligen självklara att bli förståeligt. Nu har jag äntligen lagt upp Exergiakademins hemsida här i marginalen. Adressen är:  

http://www.exergiakademin.se/

Staffan Delin höll ett inledningstal på Exergiakademins möte 2006 där han sågar Adam Smiths och nästan alla ekonomers verklighetsuppfattning jäms med fotknölarna. Jag kopierar och lägger upp hela talet här sen får vem som protestera bäst fan de vill. Anledningen är väl de sprida sina kunskaper och hur roligt är det att läsa det som Exergiakademin skriver när det finns något som Facebook, Idol, mm:



Exergigruppens samtalsdag den 22 november 2006
Inledning av fil.lic. Staffan Delin
    
Från Alkemi till Exergi
Hur en verklighetsuppfattning med rötter i 1700-talet leder vår civilisation till att såga av den gren den sitter på.


Den styrande världsbilden – Drömmen om det Rationella Paradiset
Nationalekonomins fader", nationalekonomen och samhällsfilosofen Adam Smith, publicerade "An Inquiry Into the Nature and Causes of Wealth of Nations (1 - 2 1776). Detta arbete utgör grunden till den "klassiska skolan" inom nationalekonomin och speglar den världsbild, (det paradigm, den kulturbärande, meningsskapande vision) som omfattades av Smith och hans samtid. Den har fortfarande mycket stort inflytande. Karl Erik Edris har träffande döpt den till ”Drömmen om det rationella paradiset”. Utifrån den upplever och bedömer de flesta av oss vad som är sant och falskt, relevant och irrelevant.

Denna dröm om ett rationellt paradis bygger på alkemisternas uppfattning om verkligheten. ”Elden”- sedermera ”energin” - tillskrev de förmåga att förändra och förädla materien. Eftersom människan är den enda varelse som behärskar elden, drog alkemisterna slutsatsen, att även människan har förmåga att förädla. Förklaringen ligger i att alkemisterna uppfattade alla fasta ämnen som elementet ”jord”, vilket innefattade även malmer och malmer kunde bevisligen förvandlas till metall med eld. Eftersom de ansåg  metaller vara värdefullare än ”jord”, blev deras slutsats, att människan förädlar och skapar mervärden.

Det är därför knappast förvånande att Adam Smith i sin ekonomiska teori förutsätter att människan besitter förmåga att förädla och skapa mervärden med sitt arbete och sitt kunnande. Smith utgick också från att naturen tillhandahåller vad han kallade ”fria nyttigheter”, d v s det vi kallar ”naturresurser”, vilka det står människan fritt att använda. Han förutsatte vidare att dessa ”fria nyttigheter” var outsinliga.

Smith’s ekonomiska teori och ”Drömmen om det rationella paradiset” bekräftas och upplevs som sann in i vår tid. Detta eftersom allt mera ”fria nyttigheter”, d v s råvaror och andra resurser från naturen gjorts tillgängliga för konsumtion och medfört allt bättre levnadsförhållanden för allt flera.

Störningar i världsbilden – bot genom ökande kontroller.
Först en bit in på 1900-talet, uppmärksammades fenomen, som inte stämmer med ”Drömmen om det rationella paradiset”. Sjöar och vattendrag förorenades av utsläpp från samhället. Till detta kom luftföroreningar, försurning av mark och vatten, nitratförgiftning av grundvatten, jorderosion, ökenspridning, ozonhål över polarområdena m m. De som framhöll att sådana fenomen inte borde uppträda, om människan förädlar och skapar mervärden, så som ”Drömmen om det rationella paradiset förutskickar, bemöttes med att det vore för dyrt att förädla föroreningarna och avfallen samt därför billigare att bryta ned dem och bli dem kvitt. En lösning av problemet menade man, vore att förbjuda utsläpp av föroreningar till miljön.
Sagt och gjort. Restriktioner infördes beträffande utsläpp, användning och marknadsföring av insekts- och ogräsbekämpningsmedel, kvicksilver, kvicksilverföreningar, klor och en hel rad andra kemikalier.

Eftersom dessa åtgärder visades ha avsedd effekt, upplevdes åtgärderna som en bekräftelse av ”Drömmens om det rationella paradiset” giltighet. En miljövårdsbyråkrati växte fram för att utveckla lagstiftningen på miljöområdet och kontrollera efterlevnaden av denna lagstiftning. En miljövårdsindustri etablerades dessutom för att bygga och driva avloppsreningsverk, rökgasreningsanläggningar och anläggningar för att ta hand om och ekonomiskt exploatera diverse avfall och nedbrytningsprodukter.

Störningar och problem växer – trots kontroller och restriktioner.
Trots detta växer avfallsmängderna. Luften förorenas allt mera av koldioxid, andra s k växthusgaser och mycket annat därtill. Sjöar och vattendrag förorenas och förgiftas, vilket tvingar fram allt flera restriktioner, när det gäller att äta fisk och skaldjur. Östersjön blir allt mera förorenad och s k algblomningar, d v s massförekomst av Cyanobakterier, blir allt vanligare och ymnigare. Syrgashalten i Östersjöns djupare partier minskar och s k ”döda bottnar” breder ut sig.

Detta är svårförenligt med ”Drömmen om det rationella paradiset”. Dess förmåga att skänka mening och sanningsupplevelse hotas. En serie internationella konferenser om miljö och klimat kan ses som tecken på detta.
Den senaste i raden av dessa konferenser har anordnats i Nairobi. Syftet är att åstadkomma bindande internationella överenskommelser om att minska utsläpp av växthusgaser och motverka klimatförändringarna. Hittills har framgångarna dock varit mycket begränsade.


Ny verklighetsuppfattning på vetenskaplig grund.
Inom naturvetenskapen har en ny verklighetsuppfattning, som i hög grad skiljer sig från alkemisternas, vuxit fram sedan början av 1800-talet och medfört att ”Drömmen om det rationella paradiset” kommit att starkt ifrågasättas.

Det började med att Jeremias Benjamin Richter år 1792, upptäckte att olika ämnen kan reagera med varandra bara i vissa proportioner. År 1803 insåg John Dalton den genomgripande betydelse av Richters upptäckt och hävdade att varje homogent ämne består av odelbara smådelar, vilka liknar varandra fullständigt vad beträffar vikt form etc. Han utgick vidare från att dessa smådelar, som kommit att kallas atomer, varken kan nyskapas eller förintas. Dessa Daltons hypoteser har sedermera bekräftats av många
andra. Senare har det emellertid visats, att atomerna inte är så odelbara som Dalton tänkte sig. Dessutom har det visats att atomerna har en inre struktur med en kärna omgiven av elektroner.

Den förmåga att förändra materien som elden har och som alkemisterna observerade, uppfattas numera som en manifestation av att energi frigörs när materians, d v s atomernas inbördes relationer och inre strukturer ändras, vilket samtidigt innebär att också deras fysiska tillstånd och kemiska egenskaper ändras.

När t ex ved brinner med syre från luften, frigörs energi i form av värme och ljus. Det är resultatet av att kemiska bindningar mellan atomerna i veden bryts upp och nya atomkonstellationer och bindningar uppstår samt att elektronerna inne i atomerna rör sig på nya sätt. Resultatet blir också att veden omvandlas till och rök och aska, d v s till koldioxid, vattenånga och närsalter.

Men – kan ved och syrgas återskapas ur askan och röken? Hjälper det i så fall att värma röken och askan d.v.s.  tillföra energi? Det fungerar inte!  För att processen ’från rök och aska till ved och syrgas’ skall äga rum måste energi förvisso tillföras, men den måste tillföras på ett särskilt sätt!
Energi är rörelse, rörelse bland atomer och bland elektronerna inne i atomerna. Det räcker dock inte att sätta dem i vilken sorts rörelse som helst - det får dem inte att hamna i rätt inbördes relationer och förena sig till de specifika atommönster, som kännetecknar ved respektive syrgas.

Det krävs energi med ’kvalitet’ = EXERGI
För att dessa mönster, d v s strukturer, skall uppstå ur koldioxid, vatten och närsalter, måste atomernas rörelser vara väl avvägda och riktade. Energin som de tillförs måste vara exergi. Exergi betecknar ’arbete’, dvs ordnad rörelse, eller förmåga till arbete. ’Energi’, däremot är rörelse eller förmåga till rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Naturens teknik bygger upp!
Med hjälp av exergi kan atomerna under vissa omständigheter fås att kollidera med varandra och växelverka med varandra, så att de kemiska bindningar och övriga relationer mellan atomerna uppstår som medför att ved och syrgas bildas.
Tekniskt är detta en mycket krävande uppgift. Hittills har bara de gröna växterna klarat av att genomdriva den med hjälp av sin fotosyntes. 

Ta ett konkret exempel. Torr ved innehåller 4,7 kWh exergi /kg ved. Detta är den exergimängd som binds, när ved bildas ur koldioxid, vatten och närsalter, d v s ur rök och aska. Det räcker dock inte med att tillföra bara tillföra dessa 4,7 kWh exergi /kg ved, för att få processen att gå. I verkligheten krävs mycket mera, eftersom processen dels är uppdelad i många, på varandra följande delprocesser och dels därför att exergi förbrukas i varje sådan delprocess.


Framställning av ved och syrgas ur rök och aska är ett exempel på en exergifixerande  eller resursuppbyggande process där exergifattiga ämnen, i detta fall koldioxid, vatten och närsalter, omvandlas till exergirikare materia, i detta fall ved och syrgas. Exergifixerande processer kallas också anabola.  De kräver att exergi tillförs någonstans ifrån för att kunna genomdrivas.
Även mänsklig teknik kräver tillförsel av exergi – och den kommer oftast från lagrade depåer av exergi – fossila bränslen. Vid förbränning bryts fossila bränslen ned till bl.a. koldioxid och olika föroreningar. Dessutom – och om möjligt viktigare – människans teknik (utom vissa typer av jordbruk) tillverkar produkter och tjänster genom att bryta ned och skingra det som naturens teknik har byggt upp och genererar avfall som skadar naturens teknik - miljöförstöring.

 I växternas fall drivs omvandlingen av koldioxid, vatten och närsalter till biomassa med exergi från solljuset. Det betyder att exergi från solljuset binds i biomassa och syrgas. Naturen blir därför exergirikare, d v s rikare på resurser, i takt med att biomassa syrgas bildas och lagras upp i naturen.

Under miljarder har har stora mängder biomassa. och motsvarande mängd syrgas bildats och i sig bundit exergi från solljuset. En del av den bildade biomassan har lagrats in i jordskorpan och jästs till petroleum och naturgas. En annan del har omvandlats till stenkol. Syret, som bildades via fotosyntesen, har ansamlats i bl a atmosfären och utgör i dag dess syrgasförråd.
Andra resultat av exergifixeringen från solen och den biologiska aktiviteten är, att mineraler har fällts ut ur vattenlösning och bildat malmer m.m. Det kan ses som exempel på en solexergidriven rening av vatten.

Summa sumarum har stora mängder exergi, som emanerar från solen, bundits i allehanda naturresurser och strukturer, vilka tillsammans tillhandahåller de livsbetingelser, som vi och våra medvarelser är anpassade till beroende av. Människans teknik är i full färd med att bryta ned vad naturens teknik har byggt upp.

Strikta villkor för hållbarhet och uthållighet negligeras.
Eftersom alla processer måste drivas med - och förbrukar exergi, för att över huvud taget äga rum, finns det inga processer som kan skapa mer exergi, än vad de själva måste förbruka. Detta har stor betydelse då det gäller att förstå de villkor som gäller för att generera och förbruka resurser i naturen och samhället.

För att skapa och förnya resurserna i naturen och samhället, måste exergi tillföras från solljuset och fixeras i resursuppbyggnad, d v s genom omvandling av nedbrytningsprodukter och avfall till resurser. Denna exergifixering från solljuset måste vidare vara minst lika omfattande som den sammanlagda resursnedbrytningen och exergiförbrukningen i naturen och samhället. I annat fall saknas en grundförutsättning för att göra samhället uthålligt.



Detta diskuteras dock lika litet i Nairobi som under tidigare konferenser. Där ägnas uppmärksamheten i stället åt hur man skall få fram mera drivmedel, som orsakar mindre koldioxidutsläpp. Att drivmedel, vare sig de ger upphov till koldioxid eller inte, används för att driva processer som förbrukar exergin i råvaror och andra resurser och omvandlar dem till konsumtionsvaror och vidare till nedbrytningsprodukter och avfall, uppmärksammas inte. Man bör därför fråga sig om något egentligen kan vinnas. Möjligen något mera tid. Diskuterar man verkligen rätt problem? Problemet som måste lösas, om samhället skall bli uthålligt består i, att den sammanlagda exergiförbrukningen i naturen och samhället inte får vara större än den sammanlagda exergifixeringen där.
Industrisamhället – Västvärlden, Ryssland, Kina, Indien, Brasilien m.fl. – ägnar sig åt ett delproblem vars politiskt sannolika lösning sannolikt förvärrar situationen.



tisdag 6 december 2016

Meet the renegads Steve Keen

Av världens alla professorer i ekonomi håller jag två för att säga sanningen, Steve Keen och Michael Hudson. Här kommer Steve Keen:

https://www.youtube.com/watch?v=KIaXVntqlUE&t=2s

Aleppos fältsjukhus

The Saker har i dag ett intressant inlägg av en rysk general, om den av våra vasaller så omhuldade mördare kallade "den syriska oppositionen" och dess beteenden i Syrien.

http://thesaker.is/a-not-so-subtle-threat-from-the-russian-military-the-allies-better-pay-attention/

Här i vår mutmedia nämns denna attack inte över huvud taget. Inte ens av den så kallade oberoende statliga televisionen! Men att detta är en varning från den ryska militären är väl inte att ta fel på. Man kan stilla undra när Ryssland tappar tålamodet totalt. Observera att Ryssland fortfarande är det enda land som har flygtillstånd över Syrien av dess trots allt demokratiskt valda ledning.

Samtidigt skriver text-tv om att man ska kontrollera om inte den Ryska gasledningen genom Östersjön kan stoppas av konkurrensskäl. Europas gasförsörjning kommer väl redan från Ryssland, men den når oss via Ukraina. Så om gasen redan är rysk, vem har den då konkurrens av? Är det av gas från USA då? Komprimerad och skickad med oändlig oljedriven ström av fartyg över Atlanten. Som dessutom får gå tomma tillbaka! Prata om miljövänlig energi.

Men vad göra om man ska mätta ett gäng miljardärer inte kan få nog. Att sålla mygg och svälja elefanter är i våra ledares ögon inga problem, så länge det inte inkräktar på deras egna förmåner, vill säga. Med tomma fraser och uppbackade av en styrd media, lovar de i valtider sina lättlurade väljare med alla möjliga förmåner. Att i handling tänka på framtida generationer är inget för dem.

Bara det varar min tid, sedan skiter jag i vad som händer, är mottot.

söndag 4 december 2016

Slutet på den globala ekonomin



I USA hölls det val nyligen. Utgången överraskade många, gjorde andra bestörta och angelägna om att förklara vad som hände, varför det hände och vad vi gör nu. Massor av djupt tänkande och tung andning har gått in i de analyserna. Jag avser inte att här konkurrera med studenter i historia och politik. Jag skulle dock vilja erbjuda vad jag tror kan vara en viktig del av sammanhanget, om man slår ihop den senaste tidens händelser. Detta sammanhang kan definieras av geologiska och fysikaliska gränser.

Det har skrivits mycket om oljetoppen (peak-oil), den tidpunkt då den globala utvinningen av olja når sitt maximum och börjar sin oåterkalleliga nedgång. Jag har i många år hoppats kunna väcka människor i min omgivning till att tänka på de allvarliga konsekvenser som blir följden när oljan, den i särklass viktigaste energiresurs vi har, inte längre finns vitt och brett tillgänglig. Men de flesta har än idag inte ens har någon aning om vad peak-oil är, än mindre dess konsekvenser, trots att de utspelas runt omkring oss just nu.

Utan tvekan har vår media, alltid stödjande de stora företagens agenda (oljebolag är stora annonsörer), inte gjort mycket för att informera allmänheten. Än mer alarmerande är den till synes totala aningslöshet som USA,s båda presidentkandidater uppvisat, även om USA,s krigföring i snart sagt alla oljerika regioner runt om på planeten visar på vetskapen om oljans betydelse för sin egen makt i världen. Dollarns koppling till Saudi-Arabiens olja förtigs totalt för det stora flertalet.

Ekonomin är allmänt erkänd att vara den avgörande faktorn i de flesta val. Både Donald Trump och Hillary Clinton, liksom alla politiker överallt, utlovar och fortsätter utlova "ekonomisk tillväxt" utan att inse vad som upprätthåller denna tillväxt. Väljarna kan förlåta skandaler, fusk, lögner, dumhet och allt annat, men när de ser sin levnadsstandard falla, deras jobb försvinna, deras barn bli utan framtid (och ibland med något att äta), skyller de på politikerna, med rätt eller orätt. Men politikerna låtsas ha lösningar som nästan alltid innebär en viss väg eller agenda för att få "tillväxt”.

Även om ingen av oss idag levande kan minnas den tid då den ekonomiska tillväxten inte var en del av våra förväntningar inför framtiden, har sådan tillväxt endast uppfattas som självklar de senaste 200 åren. Fram till tiden före att de fossila bränslen blev den energi som drev den industriella revolutionen, kunde världens ekonomier endast växa genom att förklara krig mot sina grannar och stjäla deras rikedomar. Detta visar oss historien, imperiesugna kungar fick sin belöning och utökade sina territorier genom krigföring. Men alla kollapsade slutligen under tyngden av sina militära kostnader och kostnaden för att förvaltandet av bytet.

Européerna hade nästan uttömt resurserna i sitt hörn av den eurasiska kontinenten, när Columbus hittade vad som kom att kallas ”Den nya världen”. Naturligtvis var denna värld precis lika gammal som varje annan plats på planeten och i motsats till den ihållande mytologin var den inte tom, utan full med djur, växter och många miljoner människor som levde i mer eller mindre komplexa kulturer. Under de kommande tre århundraden, kom först spanska, portugisiska, nederländska, franska och engelska immigranter farande över Atlanten och på traditionellt imperialistiskt sätt erövra, förslava och döda invånarna, stjäla deras tillgångar. Europa blev rikt igen. Detta var hur tillväxten uppnåddes före år1800 och början av de fossila bränslenas ålder.

Från början av 1800-talet, har den industriella revolutionen drivits med stenkol eftersom detta har ett mycket högre energiinnehåll än trä och träkol, vilka var de viktigaste bränslen som människan använt fram till dess. År 1859, var det en skojare som kallade sig Överste Edwin Drake, som borrade den första kommersiellt gångbara oljekällan i Titusville Pennsylvania och olje-ålder inleddes. Olja är ett makalöst bränsle, från början var det lätt utvinna, lätt att transportera och bäst av allt, en enda gallon (3,78 liter) olja innehåller lika mycket energi som när en man i sina bästa år arbetar hårt i tre månader eller cirka 700 män i en timme. En enda gallon! Det var när denna enorma energimängd nästan gratis blev tillgänglig för vårt samhälle och sedan dess gjort att de flesta av oss fått för sig att "ekonomisk tillväxt” är något vi kan ta för fullständigt självklart.

Mer produktion och mer konsumtion kräver mer energi och oljan gjorde detta möjligt. Men på en ändlig planet, kan ingenting pågå för evigt och sedan 1960-talet har oljebolagen hitta mindre och mindre av ny olja och som en självklar konsekvens, cirka 40 år senare, peak-oil. Så att den ändliga resursen, oljan, skulle komma att ”peaka” borde inte vara någon nyhet.

Begreppet ”peak-oil” myntades ju av M. King Hubbert redan på 1950-talet. Meadows ”Limits to Growth” utkom 1972 och ASPO (Association for the Studie of Peak Oil and Gas) grundades av fysikern Kjell Aleklett och geologen Colin Campbell i början av 2000-talet. Alla visande på, men dock för döva öron, att oljan är ändlig resurs. Kol och gas är lika ändliga resurser som oljan men de kommer att vara tillgängliga ett tag till. Båda kommer dock att börja minska inom ett decennium eller två mätt i dagens konsumtion. Båda har redan allvarliga ekonomiska problem och ingen av dem kan göra vad oljan gör.

Av egen erfarenhet har jag insett hur Copernicus upplevde att prata för döva öron. Men ingen politiker kommer någonsin att bli vald genom att lova att ekonomin kommer att minska eller att energiförsörjningen kommer att bli allt knappare. Än mindre verkar någon, vare sig politiker eller ekonom förstå konsekvensen av exponentiell tillväxt. Utan att öka energiförbrukningen, kan det inte finnas någon ekonomisk tillväxt och utan att öka oljeutvinningen, kan det inte finnas någon ökad energiförbrukningen. Oljan har ingen ersättning! De så kallade förnybara är hopplöst beroende av de fossila bränslena för sin framtagning, installation och underhåll och är mycket mindre energiintensiva än de fossila bränslen. Vind,- våg,-sol,-kraft måste alla ha ett elsystem av baskraft att leverera sin energi till.

Faktum är att eftersom oljeproduktionen inte kan ökas, är att den ekonomiska tillväxten nu över som realitet. Donald Trump,s löfte att föra tillbaka kolproduktion, öka utvinning av fossila bränslen och återuppbygga tillverkningsindustrin i USA, helt enkelt inte kommer att ske. Inte på grund av Trump, eftersom politiken inte längre är ansvarig, utan att från och med nu är det geologi och fysik regerar vare sig vi vill det eller inte. Den kvarvarande oljan är för dyr att exploatera. Oljebolagen kan inte göra några vinster till det pris som slutkunderna i en krympande ekonomi har råd att betala. Tillväxt-spelet är slut och snart kommer alla de finansiella bedrägerier som inleddes i och med att Nixon släppte dollarns koppling till guld den 15 Augusti 1971 att upphöra.

Vad vi behöver är en ny sorts politik och en ny ekonomi. Det globala spelet är slut. Detta innebär att vår enda framtid finns i lokala, kooperativa, samhällsbaserade, energisnåla, miljövårdare, icke-förorenande samhällen. Ekonomier som på ett hållbart sätt stöder biologiska behov och vår hälsa, eftersom jakten på penningrikedom har nått vägs ände. Men jag tror inte att det existerar någon politiker skicklig nog att kunna genomföra den övergång som krävs. Omställningen måste komma underifrån. Folk måste snart vakna och inse.

Tänk att gamla påståenden kan slå in så perfekt, för till och med jag kommer från konfirmationen ihåg att Gud sa till Adam om att straffet för hans olydnad blir att: "i det ditt anletes svett skall du förtjäna ditt bröd”. Uppenbarligen har människor här på Jorden inte gillar det så mycket, eftersom hela historien avslöjar hur vi försöker att ta oss runt dekretet med alla till buds stående medel. Genom att tvinga andra göra jobbet (slaveri). Bli rika och anställa andra att göra jobbet (löneslaveri). Eller genom att bränna ändliga lagrade resurser (olja, kol, gas), energi slaveri.

Den tid är nu här för gemenskap och samarbete och de lågteknologiska lösningar som förr drivit våra samhällen och måste komma till heders igen. Det är tid för den energi som förr levererats av oxar, hästar och mulor. Tid för de ”enkla” tekniker som kan göras lokalt och denna energi, som vi släpper lös på hackor, liar och högafflar kommer att synas i våra ansikten som pärlande svett. Men det finns inget som är så förenade för ett samhälle som gemensamt arbete. Ovanstående är inte ett påstående utan en nödvändighet. Ett enklare liv kommer vare sig vi vill det eller inte.