Leta i den här bloggen

onsdag 29 juli 2015

Vår fantasivärld

Jag har säkert skrivit ihop något liknande det följande förut, men inget har kunnat få mig att ändra min grundsyn och det kanske väcka någon ur orimligheternas drömmar?

Vi, alltså vi människor, har allt sedan födseln fått oss itutat att pengar har ett värde. Vi har ända sedan lyckoslantens dagar lärt oss att en sparad peng är det bästa att ha inför framtiden. I dag avgudar vi helt enkelt våra pengar. Vi har genom århundraden mördat, rånat, lurat, bedragit, ackumulerat, testamenterat, fonderat pengar. Vi förbrukar dagligen planetens resursbas för att göra oss i pengar rikare. Vi blir dagligen via media matade med tron att bara vi har pengar så löser sig allt. Har vi pengar så kan vi bygga vindkraftverk, solpaneler, elbilar, långa sladdar till flygplanen och så vidare.

Vi låter oss, vid varje så kallat demokratiskt val, fortfarande vilseledas av våra ledares fagra löften om att vi ska bli rikare. Löften om att pengar ska ställas till förfogande som kommer att lösa omställningen till det så kallade hållbara samhället, där evighetsmaskinen solen ska förse vårt exponentiellt växande skuldsamhälle med någon sorts outtömlig energi.

Men få inser att det är inte pengarna som är värdet, utan den icke förhandlingsbart sinande mängden verkliga resurser som anspråket pengar baserar sig på. Om detta tiger de så i övriga frågor sensationslystna reportrarna som skriver gammelmedias spalter. Varför denna tystnad kan man ju undra? Till och med i journalisternas garde borde det ju någon intelligent varelse kunna husera.

Någon i vår media eller politikerkår borde väl kunna tänka självständigt och inse att en evig tillväxt inte är förenlig med en ändlig planets resurser. Men ställer man frågan till en politiker om vad denna tillväxt innebär, blir svaret nästan alltid att det inte är en tillväxt baserad på konsumtion som avses, utan tillväxt i kunskap och icke materiella värden. Men när tillväxten ska redovisas vid årens slut blir det alltid i ekonomiska termer!

Om man bortsett från en tänkbar befrielse av hjärnkapacitet så är min gissning att denna tystnad beror på att det inte finns någon som har presenterat en lösning på problemet med sinande resurser och en exponentiellt växande skuld- och befolkningsökning. Att våra pengar är skapade av bankerna i form räntebärande krediter och vad detta innebär, vore hur som att begära alldeles för mycket av en grupp som, i bästa fall kan rapportera den fria fantasins fagra löften. Tilltron till våra pengar bygger på förställningen om att vår planets resurser inte har några gränser, hur nu någon kan tro det?

Nu har vi tagit den största delen av planetens biosfär i anspråk i vår jakt på det fiktiva värdet pengar. De flesta former av verkligt värde är nu på tillbakagång. Vi har till exempel allt sedan 1981 förbrukat mer olja än vad vi upptäckt i nya fyndigheter vilket mynnade ut i peakoil 2005. Dagens 90 miljoner fat olja har inte kunnat ökas till de 120 vi skulle behövt för att kunna ha en fortsatt ekonomisk tillväxt.

Men anspråket, de skuldbaserade pengarna, har vi kunnat framställa i hur stora mängder som helst. Inte för att det skulle hjälpa med skuldfria pengar heller. De är fortfarande anspråk på en sinande mängd verkliga värden. Kvar finns ett lokalt samhälle byggt på förtroende där pengar gäller som ett bytesmedel människor emellan. Det är slut på tiden där pratsjuka politiker kunnat gömma sig bakom tomma löften. Men detta nya samhälle kommer inte, som jag för några år sedan i min naivitet trodde, att börja byggas när insikten om de begränsade resurserna börjat inses, utan på ruinerna av dagens samhälle.

Västvärldens ekonomier har, nu inte bara tömt minst hälften sina egna resurser, utan även u-ländernas i jakten för att kunna driva sina samhällen. U-länderna måste ju skicka sina råvaror till ekonomiernas centrum på våra och inte sina egna villkor. Vi har nu även tagit framtidens i anspråk genom att utfärda alla möjliga inteckningar i våra pengars namn.

Man kan bara konstatera att den värld vi historiskt hittills tagit för given är på väg att försvinna. Vår lilla tillväxtbubbla är på väg att brista. Utan en outtömlig resursbas av billig energi och mineraler fungerar inte vårt så kallade konsumtionssamhälle. Egentligen skulle det kallas det kapitalistiska idiotsamhället.

De sprickor i trygghetens fasad som bara kunde skönjas 2008 syns nu tydligt om man betraktar de pågående krigen i mellanöstern, där USA satsar miljarder dollar, inte på grund av, som sägs, en bristande demokrati, utan därför att världens sista stora oljefyndigheter finns där. Den som kontrollerar de kvarvarande resterna av oljan kan kanske driva idiotin ett litet tag till. Den som lever får se.

måndag 20 juli 2015

Putin och Saudi Arabien

Efter allt negativt om Ryssland och då i synnerhet Putin kan kanske detta inlägg vara ett intressant:

http://oilprice.com/Energy/Energy-General/Obamas-Goals-For-Middle-East-Hinge-On-Putin.html

Vad de två ländernas ledare hade i hop för ett par veckor sedan har fått många förståsigpåare att riva sig i huvudet. USA,s viktigaste bundsförvant har möte med Putin!! Men kanske har artikelskribenten rätt?

I övrigt tycker jag det är fullt upp att försöka följa med i den rutschbana vår så kallade ekonomi befinner sig i. Enligt de jag följer kommer det en slutstrid i höst. Jag har för närvarande varken ork eller tid att skriva så mycket om det.

Däremot har jag läst Lasse Berg,s böcker "Gryning över Kalahari" och "Skymningssång i Kalahari". Två mycket bra böcker som beskriver Sanfolkens levnadssätt och livsmiljö vilken vi Homo Sapiens aldrig skulle ha lämnat. Vi är inte skapade för det sönderstressande liv som en evig jakt på pengar innebär. Men sedan började jag läsa den sista bocken i serien "Drömmen om det goda livet". Visst det är inget fel på boken i sig själv, men det är så tråkigt att läsa en bok där dagens teknik, sjukvård, utbildningar osv. tas för givet.

Visst är roligt att Indien, Pakistan, Kina har lyft sig från den fattigaste fattigdomen, men detta lyft baserar ju sig på deras nyvunna tillgång till olja och fossila bränslen. Men det finns helt enkelt inte en enda möjlighet att sju miljarder människor kan leva på den nivå vi i västvärlden hittills tagit för given.

Snart har åttiotalets födelsebooms kvinnor i Indien och nått reproduktiv ålder. Hur många ska vi bli då? 

torsdag 9 juli 2015

Nigel Farage

Jag hittade detta klipp på Zero Hedge. Ta er tid och lyssna på denna talets mästare. Det han säger om bankmaffians europeiska projekt, EU, är inget annat än rena rama sanningen:

http://www.zerohedge.com/news/2015-07-09/nigel-farage-destroys-eu-group-think-just-4-minutesthere-new-berlin-wall-and-its-cal