William Engdahl är duktig på att räkna ut våra makthavarnas
planer. Både de synliga makthavarna och de i skuggorna. Jag lyssnar
på honom lite till och från i mina försök att sia en trovärdig
framtid. Ofta stämmer han uträkningar med vad som utspelar sig i
verkligheten lite senare.
Men så kommer man till vad han tror om vår framtida tillgång
till olja. Enligt Engdahl är vi bara i början av oljeepoken. Detta
trots att land efter land säger sig snart sluta exportera olja. För
att nämna några: Danmark, Norge, Ryssland, Egypten, Brasilien,
England, Skottland, Mexico, och många flera.
https://www.youtube.com/watch?v=HhP4wrnAWFM
Och om det nu skulle finnas så gott om olja som Engdahl påstår,
vad gör vi i så fall i Arktis? Eller under 4000 meters havsbotten
under 7000 meters hav utanför Brasilien i försöken att exploatera
ett oljemagasin som bara rymmer ett halvt års världskonsumtion. Vi
borrar, trycker, spränger fram skifferolja och till och med gräver
fram ens ej flytande tjärsand? Skulle vi göra så om vi hade de
oljetillgångar som fanns i Pensylvania för hundra år sedan, då
oljan sprutade sextio, sjuttio meter upp i luften av självtryck. Jag
tror i alla fall inte så och jag förstår inte varför Engdahl
dillar som han gör. Mutad eller hotad, är väl den stora frågan?
Men att de självklara oljetillgångarna håller på att tryta
förklarar däremot USA,s intresse för länderna runt Persiska
viken. Dess oligarker vet vad det är som driver våra samhällen.
Annie Lööv,s och de andra gröna mupparnas idiotiska prat om
förnyelsebar energi är inget annat än drömmar och fria fantasier.
Den så kallade förnyelsebara energin är lika totalt beroende av de
fossila bränslena som vår matproduktion, våra bilar, fartyg, flyg,
tåg, alltså hela vårt transportsystem och utan transporter stannar
allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar