Om alla tillväxtivrande politiker
skulle få ett anfall av insikt och påbörja arbetet med att ställa
om dagens samhälle till det lågenergi-samhälle som jag och många
andra drömmer om, vem är det då som avvecklar våra kärnkraftverk?
Detta är en av de största och svåraste frågorna vi människor
någonsin ställts inför. Nu ska ju visserligen den
Bilderbergutbildade Stefan Lövén ta över här i vårt lilla hörn,
men i alla fall. Det löser ju inte problemen med resten av världens
kärnkraftverk och dess avfall. Det tar 60 år att avveckla ett
kärnkraftverk. Det finns, för närvarande, 435 kärnkraftverk i
drift i världen och 71 under byggnad.
Om man ska avveckla alla dessa
kraftverk krävs det att de som utför detta arbete avlönas och
försörjs under den tid detta arbete tar. De kan ju inte samtidigt
vara ute på fälten och gräva. Sextio år, alltså. Två
generationer. De måste dessutom utbildas till detta uppdrag! Vilket
då ställer krav på ett utbildningsväsende, med utbildade lärare
och instruktörer. Det funkar bara inte att skicka någon
grottmänniska från tjotahejti med en hammare.
Men det är inte bara en omständlig
procedur. I vår nuvarande värld, där allt mäts i pengar, är det
förknippat med stora kostnader att avveckla kraftverken. Det är så
dyrt att ingen regering ännu har kommit på hur man ska göra. Snart
blir dessutom oljan dyr och knapp, vilket kommer att påverka vår
vardag inom i stort sett alla områden, fred eller inte, och då
givetvis även kärnkraftens avveckling.
Så kommer då nästa omöjliga
ekvation. Hur att skapa pengar baserade på krediter i en värld med
en krympande resursbas? Skuldfria pengar kan troligen bara fungera i
ett lokalt samhälle eller inom en liten region där ett lika
förhållande råder mellan ekonomins olika parter. I alla fall om man
dessutom har en krympande energitillgång. Att då avveckla
kärnkraftverk inom en liten lokal ekonomi låter sig helt enkelt
inte göras.
Så vad är alternativet? Ja, det är
väl då att fortsätta med tillväxt i minst 60 år till!
Politikerna hade rätt! Vi måste ha tillväxt! Eftersom vår ekonomi
kräver cirka 3 procents årlig tillväxt, om både parasiter och
skuldtagare ska vara nöja och glada, så måste vår ekonomi nästan
fyrfaldigas om vi kunna skrota våra kärnkraftverk på ett säkert
sätt. Man kan ju visserligen skrota dem á lá Fukoshima, men vem
vill eller ens kan leva i den världen?
Nu har emellertid ny Rysk forskning inom
bridreaktorer (fast-breeder-reactor,s) tänkas ha kommit på början till en lösning. Ryssland har redan världens enda i drift
existerande brid-reaktor, BN 600. De ska nu starta en vidareutvecklad
variant, BN 800:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5777809
Ja, nu är ju detta inte någon lösning
på den eviga tillväxtens dilemma, men kanske delvis på världens
energibehov. Vanliga kärnreaktorer utnyttjar bara 1 procent av
uranet. Men en brid-reaktor utnyttjar som bekant 99 procent av
uranet, plus att den kan bryta ned och använda använt kärnbränsle
från vanliga kärnkraftverk.
Ryssarna ser chansen att tjäna lite
extra på att sälja tekniken till andra länder, vilket kunde varit
en bra idé. Men bridreaktorer tar tid att bygga och det går åt
massor av fossilenergi under de 60 år då vi måste ha global
tillväxt. Att skrota kärnkraftverk med skuldfria pengar som bas går
inte.
Man kan bara konstatera att vi valde fel väg när vi hittade och lärde oss utnyttja de
fossila bränslena, vilka ända sedan slutet av 1600-talet varit vår
viktigaste energikälla. Denna väg leder till både vårt eget och
planetens fördärv. Men det är fortfarande fullt möjligt att leva på den här planeten utan fossila bränslen, vilket nedanstående länk
visar med alla önskvärd tydlighet:
1 kommentar:
Hittade kärnkraftsindustrin egen tidsplan för att stänga av ett kärnkraftverk:
http://www.okg.se/Documents/Om_OKG/Publikationer/Faktablad/Faktablad_49_Stanga_av_en_reaktor.pdf
Skicka en kommentar