Oromney, Strindberg, Greider

USA, detta på Jorden så beundrade rike. Frihetens hemvist. Möjligheternas land. De outtömliga rikedomarnas drömrike. Fattigsveriges dröm ända fram till tjugotalets depression. Vi är många som har släkt i detta enorma land. De dugligaste av våra förfäder tog chansen att emigrera och få skapa sig en framtid på egen hand. Vilket i många fall lyckades också. USA, beundrat som det frihetsälskande land som ”räddade” världen från Hitler och de farliga Ryssarna.

Visst ja, nu är det Muslimerna som är farliga och sedan är det vad som helst som berättigar USA att satsa mer än resten av världen tillsammans på sitt krigsmaskineri i samma frihets namn. Fast det är klart militära maskin är bra för skuldsättningen och ännu bättre om de förstörs i krigshandlingar. Ultimata kallat.

Dessa ”fakta” om världens rikaste land kommer mer och mer på skam. Frihetens löften förmörkas ytterligare av de 30000!! drönare Obama beställt som ska fylla USA,s eget luftrum och skydda dess befolkning från vad då?? Skuldsatt, krigförande, de flesta delstaterna är konkursmässiga och med stora pensionslöften till sin befolkning. En helt ofinansierad sjukvårdsreform träder i kraft från årsskiftet. Och som grädde på moset håller dollarn på att förlora sin makt som världens reservvaluta. Ack och ve och suck.

Men Oromneystollarna tävlar som vanligt i att ställa ut löften om att bara de får makten, då djävlar ska ni få se...Men det lär väl bli som vanligt hur mycket löften som än ställs ut, benen kastas till hundarna men köttet behålls som vanligt av skulderna ägare. Vi får väl se hur köttet smakar när oljan blir en bristvara och skulderna omöjliga att betala. Att trycka värdelösa pengar i vilken skepnad det än vara må, hjälper föga i ett samhälle utan energi.

Jag skulle gärna velat lyssna till Charlie Halls anförande i Stockholm eller Uppsala, men som vanligt får man ju reda på sådant för sent. Ja, ja, jag kan inte skylla på någon annan än mig själv och får väl trösta mig med hans bok.

På tal om böcker så läste jag Strindbergs/Greiders ”liten katekes för underklassen” häromdagen. Vilken bok!! Världsklass!! Strindberg träffar mitt i prick till och med 115 år efter att den skrevs. Göran Greider (som jag trodde var en total ärkesosse) ger sig på etablissemanget med nästan samma kraft som Strindberg. Jag räknar de styrande sossarna till samma etablissemang som de besuttna och jag dömer efter deras handlingar och inte deras prat.

Kajsa Ekis Ekman har i alla fall skrivit en mycket bra recension i Aftonbladet så varför inte rekommendera den, annars kan ni ju köpa boken och få er ett gott skratt eller varför inte gråta en skvätt:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article14960641.ab