EROI

Matthew O´Brien och Jim Rickards grälade med varandra över huruvida USA i framtiden ska återgå till en guldstandard:

http://jimrickards.blogspot.se/2012/09/should-united-states-return-to-gold.html

Vem Matt O´Brien är vet jag knappt, bryr mig inte ens, men vem Jim Rickards är vet jag. Han har i sin bok, ”Currency wars” varnat för den kommande finanskraschen sedan bortåt femton år och han har förespråkat en guldstandard minst lika länge. Jag tänker inte kommentera någon guldstandard då jag inte tror att detta vårt konsumtionssamhälle kommer att få någon långvarig fortsättning. Att guld betraktats som ett värde, trots sin oanvändbarhet, beror på att det sedan flera tusen år förknippas med sin bevarande förmåga i och med sin oförstörbarthet. Vår framtida värld kommer dock att bli lokal vilket också förutsätter lokala bytessystem av en helt annan typ än något av dagens förslavningssystem. Detta vare sig om de består av guld eller inte. Det går inte att äta guld. Men i en svår situation, kanske man under en tid, kan byta guld mot något att äta.

Men det är inte heller valutasystem jag ska ta upp, utan ekonomernas tro på den för evigt ökande resursen. Det är intressant att höra Jim säga: ”Nu tar vi smällen, rätt om det gör ont och sedan växer vi igen”. USA ska alltså, enligt honom, införa en ny världsvaluta som är guldbaserad. Detta säger allt om hans liksom nästan alla ekonomers syn på framtiden. Något annat än en för evigt växande resursbas finns inte ens i deras fantasi. Resurser och energi är inget problem, bara pengarna. Får vi bara in guld i pengasystemet så ordnar sig allt. Wall Street,s spekulationsindustri ska fortsätta göra sina exploateringsdrivande investeringar i en för dem outtömlig värld. Detta är väl konstigt, att vad som ska förefalla vara ”kloka” människor inte kan se sakers samband. Att det fordras energi med ett visst nettoöverskott förstås inte. Inte hellre att den förbrukas i en exponentiellt ökande mängd.

Charlie Hall beskriver i sin bok, ”Energy and the Wealth of Nations” detta på ett oemotsägligt sätt, men som jag omöjligen här på några kort rader kan återge. Men lite kortfattat kan man översätta hans förkortning, EROI, Energy Return on Energy Invested, med att, den energi som utvinns måste även kunna driva det samhälle som gjort dess utvinning möjlig. Detta innefattar då hela samhällets struktur, från bostäder (arbetare), utbildningsväsende (ingenjörer), matproducenter (bönder), chaufförer (lastbilstillverkare), och så vidare i hela kedjan av det samhälle vi har byggt upp. För varje gång förhållandet i EROI minskas måste något led i vårt nuvarande samhälle tas bort.

För närvarande ger oljeutvinningen ett genomsnittligt energiöverskott på cirka 30:1. Men den energi som i framtiden finns kvar för att driva samhället, när den lättillgängliga oljan börjar minska, så som skifferolja, tjärsand har bara ett EROI-förhållandet på cirka 3:1 och majsbaserad etanol bara cirka 1:1, i bästa fall.

Tjärsand, skifferolja och bioetanol är den energi som enligt Oromey i framtiden ska göra USA till en nettoexportör av olja. Jag tror den katt vi inte har skulle kunnat räkna ut tingens samband bättre.