Om
man som jag tror på en snar kollaps av det som på teve kallas vårt
moderna samhälle, så är det viktigt att förbereda sig. Därför
har vi (vi = min fru och jag) sedan något år tillbaka börjat odla stora delar av vår mat
själva. Vi odlar sojabönor, potatis, morötter, lök, purjolök,
vitlök, squash, djurfoder i form av solrosor, hö med mera. Förutom
höns har vi även kaniner. Kaniner för kött och höns för ägg.
Högvärdigt protein i båda fallen. Jag skulle gärna skaffat
getter, för mjölk och ost-produktion, men vi har inte vågat ta det
steget ännu. Ingen av oss har, tills för bara något år sedan,
någonsin odlat en enda morot eller potatis under hela vår levnad,
så snacka om nybörjare. Vi kunde knappast skilja kvickrot från
potatisens blast när vi startade.
Mjölk
är en annan självklarhet som blir svårt att klar sig utan och jag
vet att i dagens moderna värld befinner sig vårt närmaste
Arla-mejeri i Skara. Vilket är cirka fem-sex timmar bort i
lastbilstakt. Så ost kan man snart bara drömma, om liksom smör.
När jag var liten fanns det kor och grisar på varenda liten gård
värd namnet. Sveriges befolkning bodde till nittio procent på
landsbygden och konsten att mjölka en ko och att separera mjölk och
grädde var nästa medfödd. Gårdsslakt, odlingsombyten, kunskap i
allehanda göromål på en gård som kunde försörja en familj,
ärvdes från en generation till nästa. Dessa kunskaper är nu
nästintill totalt bortglömda på den korta tiden av en mänsklig
generation och allt måste läras om. Det vill säga om nu
mänskligheten överhuvudtaget ska ha en framtid på våra
breddgrader.
De
flesta av de produkter vi, i dagens värld, betraktar som självklara
att bara hämta i närmaste snabbköp, med ersättning av en liten
peng, blir snart näst intill omöjliga att anskaffa. Då snackar jag
inte om dvd-skivor eller nåt annat modernt jams, utan om sådant som
idag med självklarhet står på vårt dagliga middagsbord. Olja,
smör, bröd, salt, kött, ris, mjölk. Självklara livsmedel i
dagens värld. Producerade i någon fabrik långt bort. Odlade med
hjälp av någon fossilt framställd gödsel. Nedplöjda av nån
fossilenergidriven Ferguson. Transporterade av någon likaså
Volvo-Scania till våra matbutiker. Men i de flesta fallen kommer vår
billiga mat, fortfarande framställd och hittransporterad med hjälp
av fossila bränslen, från en helt annan kontinent eftersom
matproduktion oxå är en bransch där låga löner är
en given fördel för att upprätthålla kortvariga vinstintressen.
I
dag har min fru och jag hursomhelst planterat bondbönor och
sojabönor. Bönor är en mycket bra proteinkälla och har i alla
tider utgjort en för världens befolkning mycket viktig basföda.
Bondbönor är rättså frosthärdiga och lämpar sig bra i vårt
kalla klimat. Bönor är dessutom lätta att förvara eftersom de
behåller sina fina energi, vitamin och proteinvärden vid torkning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar