Jag har svårt att skriva. Orden är inte självklara för mig. Inte för att jag har ett dåligt ordförråd, utan för att jag läser slarvigt. Jag har vant mig vid att läsa snabbt och slarvigt vilket resulterat i att jag skriver slarvigt. Kära läsare ni får ha överseende med detta. Påpeka gärna glömda ord och osammanhängande meningar.
Jag är däremot född tekniker. Jag kan konstruera apparater i sömnen. Jag kan vakna och inse att jag har löst ett svårt tekniskt problem medan jag sovit. Kedjor, slider, kugghjul, remmar, backar, utväxlingar, hydraulik och ibland vad som förefaller vara olösliga tekniska problem faller på plats utan ansträngning och inget är främmande. Jag har en stor teknisk begåvning men jag rår inte för det. Jag är född sån. Vi är alla olika och borde kunna komplettera varandra, i en normal värld, vill säga. Alla har vi olika begåvningar och vår värld skulle kunna vara ett paradis för alla.
Men i den nuvarande världen ska vi istället konkurrera med varandra. Den som är bäst på att skapa värde i de utställda skulderna vinner. Den som är bäst på att bedra sina medmänniskor vinner. Den som är bäst och snabbast på att förbruka planetens ändliga resurser vinner. Det kallas för konkurrens och dess resultat ser vi runt omkring oss.
Ungefär som att säga att den som är snabbast på att skjuta sig själv i foten vinner.
2 kommentarer:
Håller med dig om att världen ser ut så, men dina talanger och "brister" är inte medfödda utan (omedvetet) inlärda. Att skolan går ut på att kategorisera i stället för att lära ut efter varje individs förutsättningar, är inte individens fel. Till exempel så är det system skolan lär ut för stavning det absolut sämsta.
Följer och gillar din blog. Kanske dags för en roman från framtiden där farfar berättar om hur galen världen var när vi trodde att vi hade obegränsade resurser och att utveckling var naturligt exponentiell?
Tack för skrytet. Vad beträffar romanen finns viljan men tiden saknas, om jag nu, mot förmodan skulle ha förmågan vill säga.
Skicka en kommentar